Red Goliat i tisdags. Har fått erbjudande om att bygga upp hans muskler igen efter ridskoletiden så jag kände lite på honom. Han är ju världens goaste ponny, ett hjärta av guld och är så himla fin. Lillponnyn uppförde sig super dessutom!

Fyfan vad slitet det var här då. Jag har inte vart hemma sen i fredags typ, men jag klagar inte förrän nu. Jag håller seriöst på att kola, denna livsstil passar inte mig. Från och med nu måste jag börja sova, lite i alla fall. Dock har ett problem redan uppstått, jag ska på studentskiva ikväll. Och imorn. Fast jag är jättesjuk, jag är världens bästa vän.
I fredags hängde jag med maxarna, alltså Max och Max, hela natten. Dom är så sjukt grymma. Jag hann även gå på bio innan med Hannah, en riktig myskväll helt enkelt.
Igår åkte jag till stan med mamma och stora lillasyster, en tjejdag bara. Kom hem med kläder från topshop och carlings, skönt va?
Idag är det studentskiva men först ska jag äta pizza, sova i min säng och lyssna på radio. Samtidigt.

Skolan idag var lugn eftersom jag försov mig de två första lektionerna. Min nya madrass gör att jag sover bättre än någonsin, på gott och ont.
Idag fick jag min studentmössa, kan fortfarande inte fatta att jag går ut om tre månader. Allt slit liksom, var det allt?
Skolan kommer vara ett helvete utan kära bibblan-Elin i alla fall. Jag vet att du läser här ibland och då passar jag på att säga att vi saknar dig! Vi gick in i bibblan idag, men vände när vi kom på att Elin inte är där. Men jag, robin o Niklas gick på promenad istället. Skönt det med.
Nu ska jag sova, natti!

Åh vad jag saknar min fina Mozart. Men den jag ska få ha honom i april igen, det är helt underbart. Ibland så har man tur att hitta en ägare som behöver hjälp trots att man slutat pga tidsbrist. Så snart fina ponny, då är det vi som galopperar i ågesta igen.

Rider till ågesta med min lilla prins. Idag är han superpigg och stack förbi hundar och människor med syrran. Vi får se hur detta går!

Klockan är kvart över sju och jag ska till stallet NU. Ja, ibland undrar jag också vad det är för intresse man har.
Men jag kollade på ponnyakuten igår och grät nästan när barnen berättade varför de tycker om hästarna.
Barnen har så himla rätt, hästar är som vänner, de känner om man har en riktig skitdag, de känner om man är glad, de busar och bråkar, Och när det gäller är de världens grymmaste.
Visst, jag tycker inte det är kul att mocka fyra boxar varje måndagmorgon, eller fixa mat till 30 hästar. Men det är så värt utbytet.
Detta inlägg blev lite nördigt, men vet ni, jag är lite töntig.

Idag red jag denna lilla plutt. Fina Lucky. Vi var ju bästisar förut, sen fick jag rida Yellow. Men nu är vi back on track igen, eller the start of the track hehehe. Lektionen gick ju inte sådär jättebra. Han var rädd för Ullis röda jacka och tappade fokus så fort han hörde något.
Det har med andra ord gått bättre!
Men visst är han söt, fina Lucky?

Lite bilder från November skulle jag gissa på, Emma tävlade Max på Botkyrka Ridsällskap. Bildernas kvalité är tyvärr katastrofala, men dåligt väder och mycket zoom går inte alltid ihop.
Kära Emma, du får resten senare, dessa var de jag orakde ladda upp nu.

Sitter i skolan. Batterierna på datan dör snart och mina ben orkar inte lyfta min arma kropp till eluttaget. Åsa lär bli arg.
Nej men igår, shit vilken skitdag. Jag hatar mig själv när jag är så sjukt jävla bitter. Det går verkligen ut över fel personer, men det blir så när min hjärna inte hänger med i mina egna tankegångar. Det är det där hjärtat som förstör skulle jag tro.
Inte vara bitter Emma, för i helvete!!
Glad tjej gjorde provet precis, det gick så himla bra. Eller inte. Jag längtar bara till att få äta julbord. Det fina här i världen.
Nu slocknar han snart, min trogna data.
Hej!!


(Här har ni min bästis och min favorityellow)

Kom till stallet och fick lilla Goldie att rida på. Visserligen ett kraftpaket så det heter duga, visserligen relativt stor, visserligen världens goaste.
Det blåste som bara den, luckorna i taket smällde av blåsten men hästarna var hyffsat lugna i alla fall.
Vi tränade sitsen utan stigbyglar (som jag nu är proffs på) och gjorde framdelsvändningar, skänkelvikningar och galoppfattningar från sidvärtsrörelserna. Goldie var till min stora förvåning pigg, hon var extremt sammarbetsvillig och framåt. Verkligen superfin. Dock gjorde det att hon var rätt svår att få tag på, hon hade huvudet lite uppe i luften och vek undan lite. I slutet gick hon fint däremot, och vi fick mycket beröm just för att hon lyssnade så bra. Trots formen var, kass.
Nu har jag precis sett klart älskade Twilight. Jag gråter nästan när jag ser den. Speciellt när Robert pattinson sjunger. Jag vet inte hur många gånger jag bara lagt mig ner och gråtit när jag hört hans låtar. Det är något som gör så ont. Hjärtat bara gråter. Världens finaste texter.
Med det sagt så ska jag natta nu. Och lyssna på breaking dawn på ljudbok!

Kom precis hemma från pluttmozart. Jag älskar fortfarande när jag tittar i hans box och man bara ser ryggen på honom när han äter. Så viskar man "mossanbebis". Och han slänger upp sitt lilla huvud och bara kollar som jag var dum i huvudet. Åh den där ponnyn, han är så bra.
Red inte idag för ridhuset var upptaget o det var halt och mörkt ute, Hanna var inte heller med så jag vågade inte rida ut själv. Vill ju inte halka.
Nu Funderar jag på att ta ett bad, fryser så mycket. Jag är extremt frusen som person, och då menar jag extremt. Vi har 25 grader hemma och ändå går jag alltid runt i mina duntofflor och en filt. Längtar sååå till golvvärmen vi ska fixa i hela huset. Just nu står jag i hallen och bara värmer de små.
Aja, nu ska vi bli varma i alla fall. Ciao!

Morgonen började med ridlektion på cappuccino. Vi hoppade en trekombination, ett språng mellan varje hinder. Han var lite skum i början, hackig och gick inte fram för skänkeln som han brukar göra. Hoppade sista hindret ett par gånger i trav, och fick sedan gasa runt i ridhuset för att få fram honom. Fungerade det eller? Eh ja. Lite väl kanske.
När vi började hoppa tvåkombinationen var han nästan lite väl springig, jag skulle gå på två språng, men han fick knappt plats.
Höll den fina galoppen sen, och han hoppade som en Gud. Cappe gick på samma avstånd som storhästarna! Stolt ridlärare hade vi på slutet, massa beröm fick vi alla tre. Så mycket att vi ska hoppa nästa gång och öka svårigheten. Ända saken som inte gick bra är att han skyggar för allt, vet inte hur många gånger vi sprang åt sidan för konen efter hindret. Söt ponny!
Nu väntar vi på att pappsen ska komma hem, under tiden är det norska programmet Expedition: julklapp.

Någon hade överskottsenergi idag. Så vi släppte Mozart i ridhuset en stund. Först var han lite osäker på vad han skulle göra. Sen släppte han loss. Jag visste inte att han kan bocka eftersom han aldrig gör det när man rider, inte ens på stora fält. Nej springa fort är hans grej. Han kände väl att han skulle visa oss motsatsen, han var lite galen och så himla charmig.
(bilder dålig kvalité, fotad med mobil)

Ja men juste. Glömde skriva om att jag red Cappuccino imorse. Vi hade markarbete varvat med lite hinder. Riktigt kul var det och han lyssnade superfint. Han var alert på alla avstånd och jag kom på hur han funkar.
Nu har vi jobbat så mycket med bommar att min rädsla för pinnarna börjar försvinna. Tur det.
Känner mig som en jävla morsa som är nojig för allt. Jag vet däremot vad som ligger bakom den där rädslan och det jobbar jag på. Duktig tjej.
Nej hur som helst, riktigt grym lektion med en grym ponny. Så ska det se ut emma!
Hoppas på lika bra resultat imorgon.

Kolla bebisen och bästa kompisen! Är de inte så söta att hjärtat hoppar över ett hjärtslag. Kanske är det bara jag som älskar bilden som jag lyckades knäppa igår. Men kom igen, lite charmigt va?

Jag dör lite varje gång jag ser denna dundersöta video. Visst är ponnyn elak men ingen skadar sig så det är ju bara jättecharmigt. Dessutom känner man igen sig i allt. Åh att barn orkar fortsätta rida. Om jag hade åkt av lika ofta idag skulle jag ge upp.