Idag var absolut sista dagen innan utspringet på torsdag. Vi åt studentlunchen i aulan, och när vår klass visade filmen vi gjort började jag nästan gråta. Tro det eller ej.
Fan, det är rätt sorgligt ändå. Min sjuka klass som jag levt med i princip tre år, med skratt och tårar. Jag kommer sakna dom. På riktigt.
Tog vara på denna dag på bästa sätt och missade därför min jossans mottagning, om du läser detta så hälsar jag att jag kommer make it up to you!
Puss.