Finbesök av vår älskade granne Nellie. Hon springer in hos oss ungefär 7 gånger i veckan (en gång varje dag dvs) och bara smyger runt. När man kommer hem på kvällen ligger hon dessutom utanför dörren och vaktar. Jag funderar på om Nellie försöker få över mig till katternas sida, jag är ju ändå hundmänniska...
Här sitter jag i mitt nya rum, helt själv med tända ljus. Det känns lite tomt. Det känns lite fel. Håkan Hellström spelas i högtalarna och jag filosoferar i min nya soffa. Det blir lätt så när jag lyssnar på Håkan, varför vet jag inte, men antagligen för att alla hans konserter är magiska, antagligen för att mina bästa minnen, men även de värsta relaterar till texterna. Jag tycker om honom väldigt mycket. Och då menar jag, väldigt mycket.
Okej nu är det en vecka där jag inte har tid att bli sjuk. Men vad händer? Jag blir sjuk. Tur är väl att det var på min lediga dag så jag har verkligen fått återhämta mig. För imorgon är det jobb som gäller, sen hem direkt för min nya soffa anländer runt fem. Hur mycket har jag inte längtat??
På fredag morgon åker jag med mina hannor till Årsta-runsten för att se sm på banhoppning utomhus. Lilla söta nellie Berntsson är även där och tävlar så det lär vara proppfullt om vi säger så. På eftermiddagen ska jag till frisören och då sker drastiska förändringar, hoppas det blir fint. Theo får bedöma. Nu ska jag äta muffins. Ciao.
Idag har jag jobbat nine to five, eller ja om man ska vara petig, twelve to sixteen. Men vad gör det? Inte så mycket, däremot kändes det i hela kroppen att det var måndag.
Efter jobbet åkte jag ut till min lilla söta Mozart och red till ågesta där vi galopperade runt kilometerlånga ängen. Det är helt sjukt vad han springer fort, så fort man kortar tyglarna så far han iväg.
Sitter i min säng och myser med veckorevyn, godis och min favoritfilm Lol, samtidigt som regnet öser ner utanför. Min kväll blir sällan bättre och som jag har jobbat idag förtjänar jag det. Dessutom är Doulas Booth med i filmen. Hur bra får det bli?
Ledig torsdagkväll till söndagmorgon. Hänger på Niklas landställe med Jossan och Theo under den tiden. Jobbar söndag och firar min fina farmor på kvällen.
Jobbar just nu fem dagar i veckan. Åtta timmar per gång. Därför hinner jag inte med annat än att jobba, sova och äta. Det innebär dålig uppdatering. Dåliga bilder. Juste, jag har gjort om mitt rum. Eller det är numera mitt rum. Vi behöver inte dela längre eftersom vi inte är mörkrädda längre (eller inte lika mycket i alla fall).
Denna lilla flaska räddar mina dagar om och om igen. Vitaminwater är så grymt underskattad.
Sitter i bilen på väg hem från Borås. Det känns som att det är milslånga skogsvägar vi åker på, visserligen är det sant i och för sig. Jag kan inte låta bli att tänka på hur det är att bo här ute, det måste ju vara lite halvobehagligt att vara hemma själv liksom...
Blogg.se-appen är ju helt åt helvete just nu. Kan inte ens logga in och därav den fruktansvärda uppdateringen.
Jag är ju inte inne på datan längre, men imorgon ska jag göra ett försök om jag hinner. Först ska jag ju faktiskt luncha med Elin. Oj vad hon har mycket att höra. Och oj vad jag saknat henne.
På eftermiddagen ska jag träffa theo en snabbis och sen direkt hem och packa för på fredag drar vi till Borås.
Det ska bli så mysigt att bo på hotell med Hannah, Hanna, Amanda och mamma, en tjejhelg.
Idag har jag först och främst målat klart rummet, nu är det vitt vitt. Jag hann även få över Gustaf hem hit innan jag åkte till Billberg. Shit vad jag har saknat min lilla donkengurra.
Hela kvällen hängde jag i alla fall hos Billberg, och jag hängde väl mest vid grillen (ja jag grillade själv). En bra dag helt enkelt, förutom min stukade fot som Lucas fixade igår på studsmattan. Hämnd kommer.
Idag har jag fan vart riktigt duktig, ni vet sådär duktig så man knappt orkar med sig själv. Jag har lagat pannkakor, slipat, målat klart hela rummet (det ska dock målas två gånger till), bokat hotell, vart och handlat och skrivit cv. Imorgon lämnar jag in det och efter det tar jag min andra spruta. Fyfan vilken ångest, jag måste tvinga med mamma. Hon får hålla mig i handen.
