Igår var jag och syrran hos ponnyplutten. Han var stel i benen så vi skrittade honom på en promenad i mörkret. Jag kan ju säga att det var lika bra, han var orolig och åt allt han såg. Efter ett tag kom han även på att nypon växer på höga buskar, eller träd, så då sträckte han sig. Högt upp mot månen. Jag vet inte vilken ponny som är sötare än honom. Säg mig det för jag orkar inte att han kan göra vad han vill bara för att jag måste le.
Nog om det.
Nu sitter jag i skitskolan. Kul. Hejrå.